
Vad är stress?
Stress är kroppens sätt att göra sig redo för flykt eller försvar, kroppen reagerar på en situation som kräver något extra. Denna reaktion gör att kroppen pumpar ut mer blod till musklerna och du blir mer fokuserad, kort sagt kan man säga att kroppen får extra kraft och energi.
Denna stressreaktion har varit livsnödvändig under människans forntida utveckling. I dagens moderna samhälle behöver vi sällan kämpa för vår överlevnad på samma sätt som då även om kroppen agerar likadant i vissa situationer. Det är samma sak som händer i kroppen oavsett om vi upplever ett hot eller om vi är försenade och springer till ett möte.
Stressreaktionen sätts även igång när vi påverkas psykiskt, t ex när vi blir arga eller har för många bollar i luften samtidigt.
Positiv stress
Alla situationer som orsakar stress behöver inte vara negativa. Du kan bli stressad inför en tävling, ett möte eller något nytt som du känner dig osäker inför. Denna stress ger dig de extra krafter som du behöver för att orka de psykiska och fysiska påfrestningar som väntar.
Negativ stress
När man pratar om negativ stress är det viktigt att förstå att det inte är själva stressreaktionen som är farlig, det är först när man utsätts för stress under en längre period som kroppen tar skada. Oavsett om stressreaktionerna är verkliga eller tänkta, så är det viktigt att kroppen får tid att återhämta sig och vila ut efter stressiga perioder.
Sedan finns det givetvis stressituationer som inte går att vila upp sig från, exempelvis mobbing, hög arbetsbelastning eller svåra ekonomiska problem. För att återhämta sig från dessa situationer behöver man oftast stöd och hjälp från utomstående, ibland professionell hjälp.
Hantera din stress
För att kunna hantera den stress som råder i din vardag är det viktigt att hitta en bra balans mellan arbete, fritid, sömn, vila och de krav du ställer på dig själv. Om du lever i obalans en längre tid kan det leda till att din hälsa påverkas negativt. Om din kropp hela tiden är inställd på stress försvinner den kraft och de reserver som stressreaktionen är tänkt att tillföra vilket leder till att du ej har några reserver kvar när det uppstår en större påfrestning.
Balans mellan krav och din förmåga att hantera stress
Tänk att du har en våg med två olika skålar, i den ena skålen har du alla krav och i den andra din förmåga att hantera stress.
Det finns två olika sätt att behålla jämvikt:
- Minska på antalet krav
- Öka din förmåga att hantera stress
Det mest effektiva är att försöka förändra båda skålarna, öka din förmåga att hantera stress samt minska antalet krav som ställs på dig.
Du kan även hamna i obalans om kraven som ställs på dig är otillräckliga i förhållande till din kapacitet, du blir understimulerad och stressad över att inte ha tillräckligt många meningsfulla arbetsuppgifter eller utmaningar i ditt liv. Denna typ av stress är extra vanlig bland arbetslösa.
Vad händer i vår kropp?
Aktiviteten i kroppens inre organ styrs av nerver som hör till det autonoma nervsystemet, den del av kroppens nervsystem som styr vår andning, våra hjärtslag, blodtryck och matsmältning utan att vi behöver tänka.
Det autonoma nervsystemet är uppdelat i två olika delar:
- Det sympatiska nervsystemet
- Det parasympatiska nervsystemet
Det sympatiska nervsystemet aktiveras när kroppens krafter behöver mobiliseras medan det parasympatiska nervsystemet är mest aktivt vid vila och i lugna situationer. Det parasympatiska nervsystemet dämpar effekterna av det sympatiska nervsystemet och bygger upp kroppen för att ge oss återhämtning.
Båda nervsystemen behövs för att ge balans mellan aktivitet och vila.
När det sympatiska nervsystemet kopplas in påverkas hela vår kropp där flera olika ämnen utsöndras, exempelvis socker och olika stresshormoner som adrenalin, noradrenalin och kortisol till blodet. Kroppen gör allt för att öka mängden energi vilket kan påverka funktioner som din matsmältning. Om detta pågår under en längre tid kan det leda till att du lägger på dig mer vikt.
Stress kan göra dig sjuk
Om du utsätts för stress under en längre tid kan det leda till förhöjt blodtrycket och att spända muskler börjar göra ont. De olika hormoner som utsöndras i blodet kan med tiden göra att du får minnes- och koncentrationssvårigheter eller blir nedstämd och deprimerad.
Om din kropp inte får tid till återhämtning riskerar du hjärtinfarkt, fibromyalgi eller andra långvariga smärttillstånd.
Symtom på stress
- Sömnproblem
- Trötthet som ej går att vila bort
- Svårt att varva ned och du kan känna dig rastlös
- Lättirriterad, rädd, nedstämd eller ångest inför olika situationer
- Sämre minne och koncentrationssvårgheter
- Få hjärtklappning, högt blodtryck eller andningssvårigheter
- Magproblem som förstoppning eller diarré
- Huvudvärk, stel, spänd och ont i kroppen
Ta alla varningssignaler på allvar, om du känner att du börjar må dåligt är det viktigt att du försöker skapa balans i livet. Se dessa stressymtom som en anledning till att göra prioriteringar eller behov att stärka ditt försvar och hantering av stress.
Stresshantering
Det finns mycket du kan göra för att hantera stressen i din vardag så bra som möjligt. Ett bra tips är att få ordning på sömnen samt vara fysiskt aktiv, träna regelbundet. Fysisk aktivitet gör att du lättare kan hantera stress.
Tips för effektiv stresshantering:
- Träna regelbundet (fysisk aktivitet).
- Lär av andra i din omgivning, hur gör de som inte är stressade?
- Observera din andning, korta snabba andetag tyder på stress.
- Ät långsammare och sitt kvar en stund för att låta maten smälta i lugn och ro.
- Tänk på dig själv och inte bara dina vänner eller familj.
- Lär dig hantera negativa tankar, slösa inte energi på saker du inte kan göra något åt.
- Unna dig egentid, ta pauser i din vardag.
- Berätta för din familj och vänner att du är stressad, det är viktigt att få stöd.
- Bestäm dig för att slappna av när du ska somna. När du är övertrött kan det ta längre tid att gå ner i varv.